1996 samlade han ihop till en egen kart och började i Hondas racing school följande år på sk scholarhip. Han vann direkt första priset som var en fullt betald säsong i Japanska F3 men valde att tacka nej eftersom hans planer var att ta sig till F1. Det innebar precis som för Mika Häkkinen flytt till England på vinst och förlust och han började med några få lopp i Formula Vauxhall junior för att nästa år gå upp i klassen Formula Opel. I den stenhårda europaklassen kom han under sitt första år sexa. Han körde även i de sista loppen i brittiska F3 klass b. Nästa år tog han steget upp i klass A för Carlin Motorsport och vann fem lopp. I och med dessa hade GP team noterat hans framfart och han fick sina första test samma år i december med både BAR och Jordan. Eftersom han stannade kvar i F3 även säsongen 2001 startade han som klar favorit med rätta. Han slog nämligen det gamla rekordet med 12 av 13 möjliga segrar det året och dessutom vann han det prestigefyllda finalloppet i Macau. Kontraktet med Jordan var ett faktum.
(känsliga läsare kan sluta läsa här)
Efter detta har Sato utmärkt sig i varenda lopp genom att hitta helt egna vägar, inte helt sällan genom en eller annan grusfålla, på några andra bilar eller en snygg piruett mitt på någon raka. Det är hans sätt att testa var gränserna går. En annan sak som förbryllat många är hans sätt att köra in och ut ur kurvor. Där andra fösöker hitta en mjuk ingång och ett perfekt apex för en kurva gör Sato på ett helt annat sätt; Han kollar in avståndsmarkeringarna positionerar bilen i yttersväng och när det börjar bli dags sluter han ögonen, räknar till tre och rycker in bilen i kurvan. Ibland träffar han rätt ibland inte men tekniken förbryllar många. Det spelar ingen roll om han kör på ett utvarv, har ont om soppa eller är på väg in i depån. Så länge han sitter i bilen så är racet i full gång och därför är det viktigt att köra om så många som möjligt när det andra kör saktare. Ett exempel; Eddie Jordan sade under söndagmorgonen inför Monzas GP att Takuma inte behöver bevisa något mer(de har inte världens bästa ekonomi heller), att de visste om hans kvalitéer redan. Det viktigaste skulle vara att köra ett stabilt lopp och få med sig bilen hem. Vad gör Takuma då? Spinner våldsamt på femte varvet naturligtvis och planterar nästan bilen i däckstravar. Han klarar sig med några millimetrar och kan fortsätta via en piruett åt fel håll på en av Monzas snabbaste partier.
(Jag har varnat en gång redan, är du känslig, sluta läsa genast)Han vet inte vad självbevarelsedrift är vilket skulle visas när han under samma helgs lördag gick in i depån och började mopsa upp sig mot fem stora mekaniker, Norbert Haug och Ron Dennis i McLarens depå. Sato är 1,63 och väger 60 kilo, dvs knappt 4 kilo mer än Haugs balle och Haug är en jävel på att göra "propellern".
(sorry)
om man säger så.