|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
              |
|
||||||
|
När förra årets säsong startade var det ingen som på förhand hade Alonso som favorit till titeln. Han var med i segerdiskussionerna, men favoriterna var Michael Schumacher och Kimi Räikkönen. Alonso tog dock ledningen efter andra loppet, en ledning han sen inte släppte. Det har lett honom inte bara till innehavaren av rekordet den yngste världsmästare genom tiderna, utan också till 2006 års jagade villebråd och VM-favorit. Så vad kan stoppa spanjoren från att ta med sig nummer 1 till McLaren 2007 dit han går när årets säsong är avslutad?
Rivalerna Fernando Alonso har på förhand sex stycken huvudutmanare, och därtill ett par jokrar som kan dyka upp och blanda sig i leken. De två närmsta utmanarna är Kimi Räikkönen och Michael Schumacher – förra årets tvåa och trea i VM. För Kimi Räikkönen var 2005 ett år av att jaga ikapp, falla tillbaka, jaga ikapp och slutligen falla tillbaka. McLaren var till en början långsamma att komma underfund med bilen. När de väl kom underfund med bilen, så krånglade motorerna. Lägg därtill ett par misstag och en motståndare som var närmast felfri och hade allt under kontroll och att jaga ikapp Alonso blev en för svår uppgift. 2006 är Kimis och McLarens chans till revansch men det finns en del frågetecken på himlen. Det första rör, som vanligt, tillförlitligheten. Stallet har under vintern haft problem med en svag motor som inte håller – sällan en särskilt bra indikation – men verkar nu ha fått ordning på de problemen, men det har kostat värdefull testtid som var planerad åt andra saker. Så frågan är om McLaren ännu en säsong ska starta för långsamt. Det andra är den något infekterade situationen vad gäller förare och stall under 2006. McLarens kontrakt med Alonso för 2007 har inte bara gjort en av årets McLarenförare överflödig, utan har gjort båda förarna irriterade över Ron Dennis agerande. Kimi Räikkönen sägs redan vara klar för Ferrari, men det är ännu inte bekräftat. Man kan dock inte utesluta att den här situationen kan påverka samarbetet förare-stall under 2006. Det och tillförlitligheten kan störa Kimis jakt på Alonso. En annan aspekt måste också vägas in: Alonso har redan en VM-titel, Kimi har det inte. Om han som ryktena säger ska byta stall, kan det dröja ett par säsongen innan han är tillbaka i en titelposition. I en avgörande strid i sista loppet är frågan vem som är minst nervös: han som redan har gjort det en gång, eller han som inte har någon titel än. För Michael Schumacher och Ferrari är det här också ett år av revansch. Ifjol misslyckades man kapitalt och förutom bjudsegern i USA vann man inte ett lopp. Ferrari måste lyckas 2006 av en massa olika skäl. Nyckelpersonerna Brawn, Byrne och Schumacher har varit där länge nu och vunnit allt man kan vinna. Hur stor är motivationen att kämpa sig tillbaka igen om det börjar snett? Som vanligt när det gäller Ferrari och vintertester så har man testat mycket för sig själv i Italien. Det verkar dock som man är med fartmässigt, men det kommer en del oroande rapporter om motorn och växellådans tillförlitlighet. McLaren och Ferrari är de två toppstall som har testat mest med den gamla V10-motorn under vintern. Aldo Costa, som designade förra årets bil, är kvar i stallet men i år har Rory Byrne tagit ett större ansvar igen. Bridgestonedäcken verkar enligt testerna fungera bättre, och dessutom förväntas däckbyten i depåsstoppen gynna Bridgestone mer än Michelin. Lyckas Ferrari åtminstone halvhyfsat, är Schumacher med i VM-striden. Det var de två huvudrivalerna. Men det finns några till – Juan Pablo Montoya är en av dem. Han nämns ovanligt lite i årets spekulationer efter förra årets upp- och nersäsong med skador, påköringar bakifrån och annat smått och gott. Man kan dock aldrig helt räkna bort Montoya på förhand – colombianen har en sak att bevisa McLaren och andra inför ett nytt kontrakt 2007. Montoya är definitivt snabb nog för att vinna mästerskap även i F1 – han kunde trots sin något annorlunda säsong ifjol matcha Kimi. Senast en förare inte nämndes särskilt mycket i förhandssnacket gick han och vann VM... Alonsos stallkamrat Giancarlo Fisichella är en annan förare som är lätt att räkna bort på förhand. Å andra sidan blev han så ordentligt utskåpad av Alonso ifjol att det inte är så konstigt. Fisichellas chans gentemot Alonso finns, om samarbetet mellan Alonso och Renault på grund av McLarenkontraktet inte fungerar så bra. Annars blir det tufft för Fisichella. Sen är det de två Hondaförarna. De är med i diskussionerna därför att Honda kanske är det stall som imponerat mest under vintern. Långa, snabba och tillförlitliga testrundor har varit standard för stallet. Här är frågan snarare om förarna är redo för en VM-utmaning? Jenson Button har kört 100 GP utan en seger – ett faktum som har uppmärksammats mycket till Buttons irritation. Även om Hondan skulle vara i nivå med den bästa bilen, är det möjligt att gå från noll segrar till en VM-titel på nio månader? Och är Button kapabel till det? Rubens Barrichello är det också svårt att se som en riktigt världsmästarkandidat. En av de mest erfarna förarna har i sex säsonger varit andreförare såväl statusmässigt som prestationsmässigt hos Ferrari. Oavsett vad som sägs så har det åtminstone en liten påverkan på en idrottsmans självförtroende, och här är frågan istället hur hungrig Rubens egentligen är? Efter sex år som andreförare, är kanske en hög lön hos Honda, pallplatser och ett par segrar tillräckligt? I en strid in i sista loppet mot Alonso, tror jag ingen av Hondas förare ännu är tillräckligt redo för att avgå med segern. Sen har vi två jokrar – Toyotaförarna Ralf Schumacher och Jarno Trulli. Toyotas vinterform är något osäker, de ser ut att kunna bli farliga och kan vinna lopp i år, men det år svårt att bedöma var de står. Om de nu skulle visa sig ha fått fram en riktig vinnarbil, så är det samma problem här som hos Honda: det är svårt att se vare sig Trulli eller Ralf Schumacher som potentiella världsmästare. Konstigare saker har hänt, men det vore en rejäl överraskning även med en suverän Toyotabil. Slutsats: Det finns fyra toppförare i F1 idag: Fernando Alonso, Kimi Räikkönen, Michael Schumacher och Juan Pablo Montoya. En av dem blir världsmästare 2006, och Alonsos största rivaler finns i den här gruppen. McLarenkontraktet Att byta stall är inte något konstigt i F1 – förare och stallpersonal hoppar runt och det ligger i sakens natur för en förare att byta stall efter fem–sex år. Så att Alonso beslutade sig för att efter fem år och en VM-titel lämna Renault för McLaren var inte så konstigt. Märkligare var dock hur det gick till, för det hela verkar ha kommit som en total överraskning. Dessutom var sättet det presenterades på också något man kan ifrågasätta. När hela Renaultstallet skulle samlas för ett slut för i år-kort saknades en person: Fernando Alonso. Han hade meddelat att han inte kunde komma, till mångas förvåning. Lite senare skickade Ron Dennis ut ett pressmeddelande om att Alonso var klar för McLaren 2007. Alonsos manager Flavio Briatore gick genast ut, på eget brevpapper och inte på Renaults, och förklarade att han inte hade haft något med det hela att göra. Högste Renaultchefen Carlos Ghosn svävade på svaret när han fick frågan om Renaults framtid i F1. För mekanikerna och ingenjörerna hos Renault som arbetat med Alonso i flera år, måste det hela ha kommit som en chock. När stallet lanserade sin bil, sa Alonso att hans beslut inte hade med pengar att göra utan mer med vad Renault inte kunde lova för framtiden. Nu är frågan hur det här påverkar Alonsos chanser att arbeta med stallet i en förväntat jämn och tuff säsong. Det kommer utan tvekan att finnas människor i stallet som känner sig svikna, inte bara av att Alonso går till värsta konkurrenten, utan också på sättet det meddelades på. Till att börja med har det nog ingen större betydelse – alla hos Renault vill och måste vinna, inte bara för vinnandets skull utan också för att övertyga ledningen om att F1 är värt att fortsätta satsa på. Dessutom finns det nog hos hela stallet en stor önskan att vilja bevisa att framgångarna 2005 inte var en slump. Men om det hela börjar lite dåligt för Alonso – bilen fungerar inte riktigt, stallet gör ett par misstag, Alonso gör också ett par misstag och resultaten uteblir. Om Alonso klagar på stallet och säger åt dem att fixa problemen. Ja, då finns det en risk för att stallet istället omedvetet vänder sig till lojala men lite långsammare Fisichella och att samarbetet med Alonso blir mer ansträngt. Det har skett tidigare hos Renault, fråga bara Jarno Trulli eller Jenson Button. Då kan Alonso hamna i en situation där han inte bara ska kämpa mot McLaren och Ferrari och de andra utan även internt i stallet, där alla vet att han om nio månader kommer att lämna dem. Lite grann av samma situation var Montoya i 2004, när det redan vid säsongsstarten var klart att han skulle gå till McLaren 2005. Där kom resultaten, åtminstone i jämförelse med Ralf Schumacher. Men allt eftersom säsongen led, och testerna alltmer inriktade sig på nästa års bil, fick Montoya mindre och mindre tid i bilen. Samma sak kan ske för Alonso i år, vilket kan vara avgörande om han är mitt uppe i en titelfight. Men det kan fungera också. 1995 blev Michael Schumacher tidigt klar för Ferrari, men vann trots det sin andra raka VM-titel för Benetton innan han lämnade stallet. Visserligen blev hans kontrakt med Ferrari åtminstone officiellt klart i början av den säsongen – men det går att vinna VM och behålla teamkänslan i ett stall där regerande världsmästaren och försteföraren bestämt sig för att gå vidare. Slutsats: Alonso måste få en bra, eller åtminstone hygglig start, på säsongen tillsammans med Renault. Lite tidiga motgångar och samarbetet kan bli infekterat, och mycket som ligger under ytan idag kan komma upp. Däcksbyten... och Michelin 2005 var Michelins år. (vi glömmer här den lilla fadäsen med däck som inte klarade av mer än ett par varv på Indianapolis...) och ville man vinna VM var det Michelindäck man skulle ha. Den franska däcktillverkaren reagerade bäst på de nya reglerna med ett enda set däck för hela loppet, och hittade balansen mellan grepp och tillförlitlighet. Nu är det helt nya förutsättningar igen. FIA har återinfört däcksbyten i depåstoppen och på förhand anses det gynna Bridgestone. Som om inte det vore nog är det två saker till i hela däcksdebaclet i F1 som kan ha en stor påverkan för de som kör på Michelindäck. Dels kör flera toppstall på Bridgestone i år. Toyota och Williams har bytt och kör nu på Bridgestonedäck tillsammans med Ferrari och Midland, samtidigt som Bridgestone bara har Scuderia Toro Rosso – det tidigare Minardistallet som Red Bull nu har köpt. Bridgestone har fått fler bra stall att få input från vad gäller däcktester, och dessutom rör det sig om stall som också har resurserna till att testa. Man har redan beslutat sig för att samla all data från däcktesterna i en gemesam databas tillgänglig för samtliga Bridgestonestall. Som om det inte vore nog med däckbyten och fler toppstall på Bridgestone, så ligger Michelin i öppen fejd med FIA. Det har lett till att det här är Michelins sista säsong i F1 inom överskådlig framtid. Det kan slå åt båda hållen. Det borde finnas en stor vilja hos Michelin att i sin sista säsong än en gång tvåla till Bridgestone och sen lämna F1 med flaggan i topp. Det har Michelin själva också uttryckt, vilket innebär att de kommer att satsa alla sina resurser även i sin sista säsong. Men man måste också resa ett frågetecken för hur villiga Michelin egentligen är att satsa allt på något de ska lämna – när det dessutom har införts nya regler som de själva har motsatt sig. Det kan vara en nackdel att ha Michelindäck 2006, och i F1 är bra däck en av de enskilt viktigaste faktorerna för framgång. Slutsats: Däckbyten som kan ge en fördel för Bridgestone, bråk mellan Michelin och FIA, fler toppstall på Bridgestonedäck och Michelins sista säsong i F1. Det som Mika Häkkinen beskrev som "runt och svart" kan avgöra Alonsos titelförsvar på alla möjliga sätt. Renault En förare är sällan bättre än den bil han har till förfogande. Ingenstans är det tydligare än i F1 där materialet har en stor betydelse för framgången. 2005 byggde Renault en bil som var snabb, tillförlitlig och dessutom snäll mot däcken. Dessutom en bil som fungerade utmärkt under vintertesterna inför säsongen och gav stallet gott om tid och testmil att fininställa och lära sig bilen. Det gav dem en sådant försprång, att de under resten av säsongen kunde kosta på sig att hålla tillbaka lite och köra smart istället för att hela tiden tvingas ta ut max och ta stora risker. Alonso utnyttjade det till perfektion och tog sin första titel. Ska Alonso försvara sin titel krävs det att Renault upprepar sin succé en gång till. Det finns en hel del som talar för att de kan lyckas med det. Till att börja med har de ett bra koncept att utgå ifrån i form av förra årets bil. De vet redan hur man bygger en bil och motor som fungerar med de nya reglerna, och kan utveckla det konceptet istället för att uppfinna hjulet en gång till. De rider också på en framgångsvåg – precis som Alonso vet de att de kan vinna och hur man vinner, en känsla nog så viktig inom motorsport med små marginaler. Vintertesterna har dessutom visat att Renault åtminstone där är både snabba och tillförlitliga, och verkar ha fått en bra start. Det finns emellertid faktorer som talar emot att de ska lyckas. En är osäkerheten kring framtiden – Renaults ledning har under vintern sänt ut dubbla signaler om man är beredd att stanna i F1. Koncernchefen Ghosn har inte kunnat eller velat ge ett klart svar. Alonso har antytt att det var de osäkra framtidsplanerna som fick honom att välja McLaren. Renault har haft synpunkter på vart F1 är på väg, och det verkar råda en allmän osäkerhet kring en fortsatt långsiktig satsning. Går det att bygga en vinnarbil under sådana förutsättningar, när det samtidigt finns en oro för jobbet? Slutsats: Renault måste upprepa sin fjolårssuccé, och få en bra start på säsongen. En dålig start kan sätta samarbetet mellan stall och förare under onödig press, och dessutom få Renaultledningen att fundera på om F1 är värt att fortsätta satsa på. ]Hittills ser de ut att vara på helt rätt väg, men det första ordentliga svaret ser vi först i helgen. Sammanfattning Det är mycket Alonso ska övervinna för att ta sina andra raka VM-titel. Men ingen har sagt att det ska vara lätt att vinna VM i Formel 1. Fråga bara Kimi Räikkönen. Renault är en av favoriterna, och Alonso är stallets klart bästa förare. Det är nu upp till Alonso att klara av allt som slängs mot honom. Jag tror han klarar det och är beredd på att få äta upp varenda ord om 9 månader. Som sagt – ingen har sagt att det ska vara lätt. |
||||||
|
||||||
| De senaste 100 F1-artiklarna. (Använd SÖK i menyn för äldre) | ||||||
;)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
