|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
              |
|
||||||
|
I vågsvallet efter den senaste fadäsen i USA:s GP ger Anders Fransson sin syn på det inträffade:
Så där stod en lycklig Barrichello och dansade på podiet och Michael Schumacher fick spela med till tonerna av publikens burop. Men Schumacher har vant sig vid skådespeleri efter 113 pallplaceringar. Synd bara att han saknar talang framför kameran och att hans falskspel därmed är så lätt att genomskåda. Vid presskonferensen i söndags kunde inte Schumacher svara på varför han saktade ner under de sista metrarna innan mållinjen. Barrichello hade precis förklarat att han och Schumacher nu var kvitt efter bjudningarna på A1-Ring och Schumacher kunde inte hälla smolk i Rubens glädjebägare genom att säga sanningen – att han hade slängt bort en seger av misstag. Det skulle få honom att framstå som osympatisk och arrogant. Därför ljög han och förklarade i stället att det inte spelade någon roll vem som vann och att målgången visade prov på den goda stämning som råder i Ferrari. Anledningen till att Schumacher ljuger finner vi i hans personlighet. Michael Schumacher är i grund och botten en hänsynslös skitstövel som gör allt i sin makt för att nå framgångar på banan. Detta är onekligen en av hans starkaste och viktigaste egenskaper som idrottsman. Framgångsrika tävlingsmänniskor som Schumacher har ofta ett stort ego. Problemet för Schumachers del är att han skäms över att vara ett svin. Därför har han satt i system att utnyttja de direktsända presskonferenserna för att med lögner och tomma löften förbättra sitt anseende bland TV-publiken och sina fans. Schumacher drar sig inte för något i kampen om publikens hjärtan. Han förklarar gärna att han har svårt att visa sina känslor öppet, men har samtidigt inget emot att spela martyr om det blir nödvändigt. Att så är fallet blev särskilt tydligt i Österrike i våras. Målgångarna på A1-Ring 2001 och 2002 är identiska. I båda fallen fick Rubens Barrichello order från Jean Todt om att släppa förbi Michael Schumacher. Vid båda tillfällena väntade Barrichello med att verkställa ordern till det sista varvet och den sista kurvan. Det enda som skiljde händelserna åt, från det ena året till det andra, var publikens reaktion på Ferraris stallorder. Och just därför uppträdde Michael Schumacher på helt olika sätt vid såväl presskonferens som prisceremoni under de två tävlingarna. – Jag är helt klart glad över att Barrichello släppte förbi mig, sa Schumacher till journalisterna 2001 efter att den TV-sända delen av presskonferensen var över. Han förklarade vidare att han tyckte att Ferraris filosofi – att under alla omständigheter satsa samtliga krafter på en av stallets förare – var helt okej så länge den inte bröt mot reglementet. – En del kommer att hålla med mig och andra inte. Men sånt är livet, sa en bestämd Schumacher. På frågan om huruvida Ferraris filosofi inte var att lura publiken blev svaret: – Det brukar höjas en del röster när sånt här inträffar, men det brukar vara glömt ett par veckor senare. Så lät det på A1-Ring 2001. Den gången hördes buropen som spridda skurar i publikhavet. När F1-cirkusen drog tillbaka till Österrike i våras lät det annorlunda när Ferrari kopierade målgången från året innan. Publiken hade fått nog. Schumacher och Barrichello drunknade i en flodvåg av burop och visslingar. Och plötsligt fick Michael Schumacher helt andra åsikter om sådant han tidigare tyckte var helt okej. – Jag känner ingen glädje över den här segern, sa Schumacher till TV-publiken när det stod klart att F1-entusiasterna på läktarna var i uppror mot det de sett. Trots sin dystra kommentar och nedsänkta blick hade Schumacher direkt efter målgång vinkat glatt till publiken under sitt ärevarv på väg tillbaka till depån. Det var inte förrän han blev medveten om publikens reaktioner som skådespelaren Schumacher tog på sig rollen som martyr och lät Barrichello kliva upp överst på prispallen samtidigt som han själv, med neddragna mungipor, ställde sig på andrapallen och funderade över vilka lögner och undanflykter som skulle kunna användas under presskonferensen för att rädda hans egen popularitet bland fansen. Efter årets målgång i Österrike var Schumacher tydlig med att påpeka att det som inträffat var stallets beslut och inte hans eget. Och filosofin, som året innan var "helt okej", var nu något som han själv inte förespråkade. Schumacher spelade nedstämd och besvärad och lovade publiken mer underhållning i framtiden. – Jag hoppas att mästerskapet snart är avgjort så att Rubens och jag kan köra mot varandra på riktigt. Fem månader senare vet vi att det löftet aldrig infriades. Uttalandet var bara ett exempel på tomma ord från en stjärna som gång på gång lurar sin publik. Schumacher tog sin femte titel redan i Frankrike och Ferrari säkrade konstruktörstiteln i Ungern. Efter detta följde Spa, Monza och Indianapolis. Tre utmärkta tillfällen för Ferrariförarna att äntligen få göra upp i sina överlägsna bilar. Men i stället för tuffa fighter till mållinjen bjöd Schumacher och Ferrari på tre solklara dubbelsegrar där förarna aldrig var i närheten av att vilja utmana varandra. Michael Schumacher må tro det, men publiken glömmer inte allt som sagts och lovats efter ett par veckor. Publiken glömmer inte heller rena lögner, som Schumachers påstående efter årets A1-lopp, att han fått stallordern så pass sent att han inte hunnit bromsa när Barrichello släppte förbi honom och att han därför mer eller mindre av misstag stal segern från Barrichello. Jean Todt avslöjade lögnen när han i en intervju berättade att såväl Schumacher som Barrichello fått stallordern åtta varv före målgång. Man kan tro att Schumachers lögner är en produkt som skapats under hans år i Ferrari och att de i själv verket är till för att stärka förtroendet för varumärket Team Schumacher-Ferrari. Men faktum är att Schumachers karriär som skådespelare går längre tillbaka i tiden. En tidig föreställning gavs vid presskonferensen efter Australiens GP i Adelaide 1994. Schumacher hade just vunnit sin första VM-titel efter att ha kört in i Damon Hills Williams. Båda titelkandidaterna bröt tävlingen efter sammanstötningen, men Schumacher mötte pressen och TV-publiken som nykorad världsmästare. Och han utnyttjade tillfället för att framställa sig själv som ett helgon. Schumachers förebild Ayrton Senna hade förolyckats tidigare under säsongen och nu skulle skådespelaren Schumacher visa vilken sympatisk världsmästare F1-fansen såg framför sig. – För mig stod det klart från början att jag inte skulle vinna mästerskapet utan att Ayrton skulle göra det. Men han har inte funnits bland oss under de sista tävlingarna och jag vill ta den här mästerskapstiteln och ge den till honom. Han är den förare som förtjänade den. Han hade den bästa bilen och han var den bästa föraren. – Jag har tänkt på det här och nu är tiden inne för mig att ge honom något som jag har uppnått – och som han egentligen skulle ha uppnått. Det var fina ord som kom ur Michael Schumachers mun. Men hade de någon innebörd? Naturligtvis inte. I historieböckerna har Senna fortfarande tre VM-titlar och Michael Schumacher är åtta år efter uttalandet en stolt innehavare av fem titlar. Schumacher var väl medveten om att det inte går att skänka VM-titlar till välgörenhet. Då, liksom så ofta annars, var det tomma ord som ljöd. Syftet med talet var inte att skänka en titel eller att hedra Sennas minne, utan att få TV-publiken att tro att den nykorade mästaren inte bara var en stor förare utan också en stor människa. Så, alla inbitna beundrare av Michael Schumacher, ha detta i åtanke nästa gång er hjälte närvarar vid en presskonferens eller läser inlärda hyllningsrepliker i teamradion på den digitala TV-produktionen: det er hjälte säger ska alltid tas med en nypa salt. Och du, Rubens: en förare som medvetet kör sina konkurrenter av banan i jakten på framgång skänker inga segrar till underordnade stallkamrater. Nästa gång vet du vem som ska korsa mållinjen först. |
||||||
|
||||||
| De senaste 100 F1-artiklarna. (Använd SÖK i menyn för äldre) | ||||||
;)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
