Blanchimont, La Source, Eau Rouge och Raidillon – smaka på namnen och låt historiens vingslag breda ut sig på tungan. Spa-Francorchamps är en bana med historia. Den anses av många vara den bästa banan i F1-kalendern i konkurrens med den japanska Suzukabanan.

Den ursprungliga banan bestod av en 14 kilometer lång landsvägsslinga som gick genom det belgiska skogslandskapet och knöt ihop byarna Malmedy, Masta, Stavelot och Francorchamps. Banan var kantad av stenmurar, hus och lantgårdar och hastigheterna var extremt höga. Spa-banan har krävt många liv genom åren. Till slut hade tiden sprungit ifrån den och 1970 kördes det sista F1-loppet på Spa fram till 1983.
   Avkortad till 6,9 kilometer är den fortfarande den längsta banan i F1-kalendern. Spa är kanske den största utmaning en racerförare kan ställas inför under sin karriär. Banan sållar obönhörligt agnarna från vetet med sina snabba kurvor och höga farter.
   Direkt efter start- och mål måste förarna bromsa ned inför den långsamma La Source-hårnålen. Full acceleration nedför den branta backen som leder in i Eau Rouge och Raidillon, den svåraste kurvan att bemästra under hela säsongen. Denna snabba vänster-höger-vänsterkombination uppför backen mot Kemmel-rakan är banans viktigaste parti. En bra utgång här är en förutsättning för en bra varvtid. Efter Eau Rouge följer en lång raka som tar förarna till en hård inbromsning från 330 km/h till 130 km/h in i Les Combes-chikanen. Efter Les Combes följer det nybyggda partiet av banan. Först Malmedy, en långsam hårnålsliknande kurva som öppnar upp mot en snabb vänster, Rivage. Från Rivage är det full fart ned mot Pouhon, ytterligare en svår kurva med dubbla tangeringspunkter som tas i 270 km/h. Därefter följer ett långsammare parti med kurvor som så småningom utmynnar i Stavelot vilket tar förarna tillbaka till banans ursprung och allmän väg. Tillbaka mot start- och mål följer nu en räcka extremt snabba vänsterböjar. Blanchimont tas i hela 310 km/h och även om avåkningszonen numer är ordentligt tilltagen så balanserar förarna på slak lina. En hård inbromsning tar förarna in i Bus Stop-chikanen, den sista svårigheten innan varvet är avklarat.
   Spa är också känt för sin växlande väderlek. Inte bara för att vädret kan slå om snabbt utan också att väderleken varierar från en del av banan till en annan. Det är inte ovanligt att det bara regnar på en del av banan samtidigt som resten är torr.
   Som sig bör är Spa en bana som bara belönar de bästa förarna. Ayrton Senna vann på Spa fem gånger. Fyra av dessa segrar kom i följd mellan 1988 och 1991. Damon Hill vann 1993, 1994 (efter att Michael Schumacher blev diskvalificerad) och 1998.
   Spa bjuder inte på någonting och för den som är oförsiktig kan banan bita ifrån ordentligt. Eau Rouge har sett flera svåra avåkningar genom åren. 1993 körde Alex Zanardi av 1998 och 1999 var det bara turen som gjorde att Jacques Villeneuve inte gjorde sin far sällskap på den stora banan i det blå när han gick av i samma kurva och totalskrotade sin bil.